Frågor och svar om benskörhet,
frakturer och behandling.

  • När ska man misstänka benskörhet?

    Anledningen till detta kan vara att du haft en fraktur eller annan riskfaktor som till exempel ärftlighet, diabetes, hög ålder eller viss läkemedelsbehandling. Vid misstanke på benskörhet gör man en utredning för att se om det finns bakomliggande sjukdomar. Bentäthetsmätning är en del av den utredningen.

  • När behöver jag göra bentäthetsmätning?

    Om du kan misstänkas ha benskörhet, det vill säga svag benstomme. Bentäthetsmätningen  kan visa vilken grad av förtunning benstommen har.

  • Hur ofta behövs bentäthetsmätning?

    Vanligtvis utförs kontroller vartannat år.

  • Vad betyder T-score och Z-score?

    Bentäthetsmätning är en riskuppskattning som bygger på att jämförelse görs med en frisk kontrollgrupp. T-score är en jämförelse med unga vuxna när bentätheten är som högst runt 25–30 års ålder. Z-score är jämförelse mot en frisk kontrollgrupp där hänsyn tas till ditt kön och din ålder.

  • Måste jag få medicinsk behandling om jag har osteopeni?

    Beslut om behandling tas i samtal med din behandlande läkare. I beslutet tar man hänsyn till flera faktorer som tidigare frakturer och laboratorieprover. Fysisk aktivitet är en viktig faktor för att motverka benskörhet. Osteopeni är den lägre graden av sänkt bentäthet.

  • Måste jag få medicinsk behandling om jag har osteoporos?

    Beslut om behandling tas i samtal med din behandlande läkare. I beslutet tar man hänsyn till flera faktorer som tidigare frakturer och laboratorieprover. Fysisk aktivitet är en viktig faktor för att motverka benskörhet. Osteoporos innebär en sänkt bentäthet som är mer uttalad än vid osteopeni.

  • Vilka läkemedel finns mot benskörhet och frakturrisk?

    Kosttillskott som kalcium och D-vitamin kan behövas om inte kosten och utevistelse räcker. Kosttillskott räcker inte som ensam åtgärd när läkemedelsbehandling behövs. Vid manifest osteoporos med fraktur, fr.a. fraktur i ryggkota eller höft, eller en uttalad nedsättning av bentäthet, kan det bli aktuellt med en medicinering som påverkar benomsättningen. Flera olika läkemedel finns och man väljer på bas av utredningen och individuella önskemål. Läkemedelsbehandlingens syfte är att minska risken för kommande frakturer.

  • Behöver jag undersöka något mer innan jag startar med läkemedel mot benskörhet?

    Innan behandling påbörjas bör en utredning med laboratorieprover göras, mycket för att utesluta andra påverkbara orsaker till din benskörhet, men även faktorer som påverkar val av läkemedel som njurfunktionen.

  • Finns det annan behandling än mediciner?

    De egna levnadsvanorna är mycket viktiga både för att förebygga benskörhet och fraktur och fortsätter vara viktiga även för att  läkemedelsbehandlingen ska får bra effekt. Regelbunden fysisk aktivitet och en väl sammansatt kost är hörnpelare. Rökning och hög alkoholkonsumtion ökar risken för frakturer.

  • Spelar det någon roll för den framtida frakturrisken om jag redan haft en fraktur?

    Ja, särskilt de första åren efter en benskörhetsfraktur är risken hög för att drabbas av fler frakturer. Om man fått en fraktur vid en skada när benstommen borde ha hållit är det ett tydligt tecken på benskörhet.

  • Finns det vissa frakturer som tydligast ger en varning att jag är benskör?

    Ja, i synnerhet frakturer som uppstått utan större kraft som till exempel fall från stående. Frakturer i överarm, höft, handled, bäcken och ryggkotor är typiska för benskörhet.

  • Finns det frakturer som inte brukar bero på benskörhet?

    Ja, om frakturer uppstår vid olyckor med stor kraft brukar/behöver det inte bero på benskörhet. Frakturer på händer, fötter, skalle har ingen direkt koppling till benskörhet.

  • Finns det sjukdomar som ökar risken för benskörhet?

    Ja, till exempel reumatiska sjukdomar, hormonella störningar, förlamningar, näringsbrist, diabetes och en del andra ämnesomsättningssjukdomar.

  • Finns det läkemedel som ökar risken för benskörhet?

    Ja, det mest kända är kortison i hög dos eller under lång tid men även så kallade antihormoner som ges vid bröstcancerbehandling ökar risken

  • Finns det ärftlig risk för benskörhet?

    Ja, om föräldrar, syskon eller mor- eller farföräldrar haft benskörhet finns en ökad risk

  • Vad kan jag göra själv för att minska risken för benskörhet och frakturer?

    Fysisk aktivitet och en bra/tillräcklig och allsidig kost minskar risken för benskörhet. Bra balans skyddar också mot frakturer genom minskad fallrisk. Regelbunden träning för bra balans och muskelstyrka är viktigt och välgörande på flera sätt. Rökning och hög alkoholkonsumtion ökar risken för frakturer.

  • Spelar egna åtgärder någon roll när jag redan är benskör?

    Ja, under hela sjukdomsförloppet kan man påverka sin bentäthet genom fysisk aktivitet och en bra och allsidig kost, minskad alkoholkonsumtion och rökavvänjning

  • Kan det finnas risker med kosttillskott?

    Ja, det finns kosttillskott som kan påverka bentätheten negativt. Stora tillskott av kalcium och D-vitamin kan till exempel förvärra tillstånd med sjukligt högt kalcium i blodet, ge magbesvär och öka risken för njursten. Det är en fördel om mat och dryck ger de näringsämnen vi behöver.

  • Finns det risker med träning när man är benskör?

    I princip är träning positivt vid benskörhet men vid uttalad sådan bör man undvika aktiviteter som innehåller slag och fallrisk. Vid mycket uttalad benskörhet bör man samråda med en sjukgymnast.

  • Vilken träning hjälper bäst mot benskörhet?

    Balansträning och träning som belastar skelettet som styrketräning, gymnastik och stavgång. Den bästa träningen är den som blir av!

  • Kan läkemedel mot benskörhet ge några biverkningar?

    De läkemedel som påverkar benomsättningen kan ha en del ovanliga biverkningar, ibland svåra. All medicin kan ibland ge biverkningar som läkare ska informera om innan behandlingen startar. Biverkningar kan ofta förebyggas och kan behandlas om de uppkommer.

  • Vet min läkare på vårdcentralen att jag fått en fraktur och blivit behandlad på sjukhus?

    Nej, uppgifter om vård på andra inrättningar, på till exempel sjukhus, skickas inte automatiskt till din vårdcentral. Dessa uppgifter skyddas av sekretess och måste i så fall beställas med ditt godkännande. Meddela själv din vårdcentral om du råkar ut för en fraktur.