Orsaker till benskörhet
Osteoporos är en sjukdom där många olika orsaker kan samspela.
Hög ålder
Osteoporos är ovanligt före 55 års ålder. Upp till 50-årsåldern har man oftast en någorlunda bibehållen bentäthet en 50-årsåldern. Med ökad ålder ökar risken att drabbas av osteoporos. Det blir då också större risk för fallolyckor, vilket är en vanlig orsak till frakturer.
Tidigare benbrott
Om man tidigare har haft osteoporos fördubblas risken för att drabbas igen. Om man har haft flera frakturer ökar risken markant. Ett flertal kotkompression ökar risken för nya kompressioner mångfaldigt.
Ärftlighet
Ärftlighetsfaktorn är också viktig. Kvinnor med en mor som haft en osteoporosfraktur har, jämfört med andra kvinnor, dubbelt så stor risk att själv drabbas. Om båda föräldrarna lidit av benskörhet mångdubblas risken.
Rökning
Rökare löper större risk att drabbas av osteoporos. Tobaksrök innehåller nämligen ämnen som har negativ effekt på benuppbyggnaden. Rökning kan även göra att klimakteriet börjar något tidigare, vilket i sin tur kan påverka risken att drabbas av benskörhet.
Klimakteriet
Bentätheten minskar snabbare hos kvinnor när de kommer in i klimakteriet, vilket är kopplat till det kvinnliga könshormonet östrogen. Detta är en av orsakerna att risken för att få en osteoporosfraktur är ungefär dubbelt så hög för kvinnor. Risken för att drabbas av benskörhet ökar om man tidigt kommer in klimakteriet.
Låg fysisk aktivitet
En stillasittande livsstil är något som är starkt kopplat till osteoporos. Olika former av träning och aktivitet har visat sig bevara bentätheten bättre när man blir äldre. Även fysisk aktivitet i vardagen som städning och trädgårdsarbete räknas.
Låg kroppsvikt
Låg kroppsvikt eller kraftiga viktnedgångar ökar risken för att drabbas av osteoporos. Ett BMI under 20 anses leda till att man har större risk att få frakturer. En faktor är att skelettet belastas mindre när man har en mycket låg kroppsvikt.
Brist på kalcium eller D-vitamin
Kalcium är en mineral som är viktig för att ha ett välmående skelett. Risken att få osteoporos ökar om man inte får i sig tillräckligt mycket kalcium. Upptaget av kalcium är dessutom beroende av att man får i sig tillräckligt mycket D-vitamin. D-vitaminbrist är ett växande problem i Sverige, och det är troligt att ökningen av osteoporos även är kopplat till detta.
Kortisonbehandling
De som behandlats med kortison i över tre månader räknas som en riskgrupp gällande benskörhet. I vissa fall kan behandling mot osteoporos sättas in vid högre bentäthet för att förebygga problem som kan uppkomma efter perioden med kortison.
Annan läkemedelsbehandling
Förutom kortison finns det även flera andra läkemedel som ökar risken för att drabbas av osteoporos. Bensodiazepiner, sömnmedel och SSRI-läkemedel är några exempel. Om man misstänks lida av osteoporos kan det vara bra att berätta för sin läkare om man tar eller har tagit någon av medicinerna.
Alkoholkonsumtion
Personer med hög alkoholkonsumtion har större risk för att få benskörhet. Måttlig konsumtion anses inte alls påverka på samma sätt. Alkoholmissbruk ökar dessutom risken för fallolyckor, en vanlig källa till osteoporosrelaterade frakturer.
Underliggande sjukdomar
Några underliggande sjukdomar som kan öka risken för att drabbas av osteoporos är:
Ledgångsreumatism
Glutenintolerans
Anorexi
Olika sköldkörtelsjukdomar
Diabetes